..började i stallet. Dagens uppdrag var att alla föräldrar som inte rider i vanliga fall skulle ta sig en tur. Även jag fick rida några minuter. Vi höll till i Flyinges stora ridhus och pappa var modig och red en lång stund helt själv.

 

Det var ganska lugnt, bara vi frn stallet där när det kom in två till, var av den ena är en känd manlig ryttare som red sin något nerviga VM- häst. Han skrattar och skojjar om att han ska ösa på i galopp så föräldrarna får sig "en svängom". 10 minuter senare är det kaos när en häst blir rädd och kommer lös, mannen på VM- hästen trillar i backen och plötsligt är två hästar galna och lösa. Som tur är sitter pappa på typ världens stadigaste häst i en hörna med några andra hästar och jag på backen brevid. De båda lösa hästarna springer in i honom och ställer sig sen som packade sillar bakom Nalle (pappas häst). Jag tänker att nu jävlar smäller det - man är inte så kaxig på marken med bara stora hästrumpor vart man än ser. Men världens snällaste Nalle höjjer bara lite på huvudet och med en "vad- i- hela- världen- är- de- dumma- på- riktigt" blick. Rör annars inte en fena. Klok kille! Pinsamast var det nog för den manliga ryttaren som hoppade upp på hästen kvickt igen och muttrade att han inte trillat av sen 2005.. ;)

 

 

Sen rider jag lite på Nalle. Var lite skakig innan jag satt upp, var typ tre år sen jag red förutom en skrittur förra nyår. Men det gick bra. Nalle rörde sig knappt frammåt för han var van att bli riden med sporrar. Sen är han välutbildad och jag ringrostig, så han tog inte mig på så stort allvar då han kräver sin ryttare. Nu sitter jag här med världens värk i vader och ljumskar medan Nalle nog står i sin box och tänker på vilken trevlig söndagstur han fick idag haha!

 

Så sjukt trygg och fin häst, hade jag pengar skulle han nog följt med hem till Åtvidaberg. Till salu och allt, tyvärr vid lite fel tidpunkt för mig..

 

På tal om annat fick Junius också gå med idag. När vi tog in de andra hästarna blev han allelles upprörd så vi tog in honom med så att han kunde gå lite barnridning. Junius tyckte nog först att vi förstörde hans julfton då han trodde han bara skulle få komma in och få mat. Haha, stackaren har så båttom in i boxen att han inte ser att boxen är stängd. Pang går han rätt in i metallhållaren till täcket på dörren! Något förvirrad och sur därefter. Han tycker nog att vi lurade honom ;) Men när det kom in en osäker tjej på 7 år föstd Junius att det var en människa åt honom. Blev världens sötaste och snällaste och det märktes inte att han inte blivit riden på tre år. Haha annat är det när en annan pysslar med honom - ett riktigt yrväder är vad han är, om än ett sött yrväder! 

 

Och juste!- Innan jag glömmer.. GOD JUL!!!