Idag gjorde vi en premiär - att amma offentligt..! Jennie kom hit och efter en kaffe här hemma bestämde vi oss för att traska ner till byn och luncha. Helge sov sig igenom det mesta men på slutet vaknade han till och var hungrig.

 

Jag hatar stressen jag genast kände, svetten på ryggen och blickarna jag kastade hejvilt omkring mig för att kolla så att ingen tog illa upp. Det är så sjukt att något så naturligt som att mata sitt barn ska framkalla skamkänslor hos en själv, som att jag behöver be om ursäkt för att min bebis behöver äta. Jag skulle aldrig någonsin backa för det eller gömma Helge under en filt, jag skulle aldrig låta skammen styra. Men det är bra sjukt att ens känna den!

 

Iallafall har vi nu gjort det en gång så det känns som att man har lite mer kött på benen hehe ;) Roligt att komma ut ur huset och hitta på något med en kompis också utan att känna sig så stressad av tiden. På onsdag kör vi ännu en premiär, bam bam bam baaaam... öppna förskolan :)