Då var midsommarhelgen över för i år och nu är sommaren i full gång. Jag har gått på sommarschemat i en hel vecka, fast det känns som halva sommaren. Bara sju veckor kvar då.

 

För de flesta är sommaren en tid att slappna av, ta hand om sig själv och umgås med nära och kära. Men jag kan ärligt säga att sommaren är lite av en jobbig tid för mig. Eller det är det den här sommaren och de två föregående har varit, när jag har jobbat på hemmet.

 

Jag tycker om att jobba på hemmet, men det stressar min kropp. Jag hinner aldrig riktigt slappna av helt. Mycket tror jag att det beror på att vi oftast jobbar tre, fyra dagar - är ledig en dag, jobbar tre, fyra dagar - ledig en dag. Jag hinner inte känna att jag är ledig. Likadant när jag jobbar till nio på kvällarna och då oftast börjar sju dagen efter. Det är bara hem och försöka att sova innan det är dags att gå upp och jobba igen. Min kropp hinner inte varva ner vilket visar sig i dålig sömn och trötthet. Jobbet i sig trivs jag väldigt bra med, och just själva jobbet tror jag passar mig till stor del. Men inte tiderna.

 

Lite konstigt det där ändå, hur jag kan gilla mitt jobb väldigt mycket men ändå bli så stressad i kroppen av det. Jag vill inte känna så och jag försöker verkligen varva ner, men det är svårt haha!!

 

Jag vill nog inte komma någonstans med det här inlägget, bara lufta tankarna lite, det hjälper mig på något vis haha. Men som jag längtar tills jag får jobba med det jag verkligen vill. På en förskola med underbara spontana oförstörda barn. Inga kvällar. Inga helger. Och några veckors semester ;)