I tisdags fotade jag Karin och Colibri, jag tyckte det blev himla fina bilder faktiskt och något varje bild utstrålar är både kärlek och glädje.

 

Mer och mer tycker jag man ser folk som tappar det där bandet. Barn och vuxna som har hästar och rider men som glömt eller valt bort det där fantastiska bandet man kan ha med sin häst, sin bästa kompis. Är det inte därför vi egentligen håller på med hästar? Är det inte det vi egentligen älskar - att hästen tittar på just mig med spetsade öron och gnäggar för att den tycker det är så bra att just vi kommer?!

 

Personligen tycker inte jag det handlar om att bara bedriva en makt mot hästen - vi gör såhär för att jag vill och säger så - utan det handlar om teamwork. Hästen följer dig för att du är en bra ledare och inte för att du är hård mot den.