Hej kompisar! :)

 

Idag har jag jobbat och vilat, skulle behövt plugga till torsdagens tenta men det var bara ingen sån dag idag.

 

Igår åkte jag, Mattias och Leira hela vägen till Vadstena för att tävla för andra gången i rallylydnad. Leira var jättefin innan och gick med fin kontakt. Hon var ju busigt glad, men det är ju Leira alltid haha ;) två minuter innan start la hon av och jag försökte tagga till henne med bus, men det gick sådär... Väl inne på banan blev det som förra gången, precis som väntat. Noll koncentration - dock gick det ändå bättre än förra gången, vissa skyltar gick väldigt bra faktiskt! Sen var hon ju framme och stoppade en kon i munnen och daskade till några skyltar med tassen i förbifarten, men igen, Leira är ju Leira ♡

 

På SISTA skylten (nr 15) hade mitt tålamod runnit ut lite i sanden, solen bländade mig och svetten lackade. Så i ett svagt ögonblick när Leira fick stirreblick mot skogen petade jag till henne på rumpan för att få lite uppmärksamhet vilket tyvärr diskade oss. Klantigt!

 

På prisutdelningen började domaren prata om att det var så himla mycket svårare med rally än vad de flesta trodde, och att ibland när man ville ge upp så var det bara att fortsätta kämpa, samt att man ibland behövde lite uppmuntran varpå hon tog fram en leksaksanka (en Sture för er som vet haha..) och kallade fram mig och Leira. Så vi vann ett "ge- inte- upp- det kommer- gå- bättre- pris". Haha, jag undrar om de kom på det när de såg mig och Leira inne på banan?! Ja men tack - vårt första pris hehe ;)