Helt ärligt har det varit med skräckblandad förtjusning som jag längtat till min arbetsplats. Mitt första riktiga jobb, inte som vikarie utan min tjänst. Kommer jag verkligen att klara det här?

 

Men vart ska jag börja? Allt är toppen faktiskt! Mina kolleger är outstanding med ett arbetssätt som är lugnt och kreativt. Bättre blir det inte. Det märks såå tydligt i barngruppen framförallt. 24 treåringar som kan sitta stilla och engagera sig i samlingar och leka bra lekar utan att det uppstår konflikter stup i kvarten.

 

Både igår och idag har jag förvånats över hur oerhört kompetenta barnen i barngruppen är, just för att de verkligen tillåts att vara det på alla plan. De räknar till 15 på engelska (!) och jag kan under tiden de äter gå iväg till ett annat rum och värma min mat för att komma tillbaka till en livlig diskussion (idag var det källarmonstret haha) utan mat överallt och konflikter. Om jag tänker tillbaka på mina praktikplatser kan jag tycka att det är ganska fantastiskt för ett gäng livliga treåringar faktiskt hehe... Det här är absolut inget skryt, utan jag känner mer att jag har haft världens tur att ha kommit till den här förskolan!

 

Mattias hade köpt hem tulpaner och förberett finmiddag igår när jag kom hem helt slut efter första dagen som förskollärare, finingen. Hur bra det än är blir man otroligt trött så här i början.. På kvällarna har jag suttit med förberedelser inför examensarbetets framläggning och opponering, kommer bli en lättnad när allt med skolan är klart. Dagarna rullar på i en rasande fart, en vecka i Åre sprang iväg den med fortare än man kunde tro. Roliga människor, fylla och skidåkning kan ju sammanfatta det haha... Nehej kompisar, nu ska jag gå och sova!

 

Min nyckel jag fick idag